I will survive
Jag ska nog snart se till och gå och lägga mig och vakna i verkligheten imorgon.
Han har aldrig varit min, och kommer nog aldrig bli min heller (Okej, han var min ett litet tag under högstadietiden men deet räknas knappt), det är dags att börja inse även om jag fortfarande önskar och hoppas.
Men hoppet sviker mig till sist och än har jag inte kämpat klart för mitt mål. Så lätt blir du inte av med mig och jag ger mig inte så lätt. Vill jag ha något så vill jag och jag ser oftast till så att det blir så oxå.
Det är nog bra att det händer något i morgon även om det så bara är att jag ska till sketna Ven och fira min kära mors födelsedag. Jag måste skingra mina tankar. Jag har suttit i snart en hel vecka och bara grubblat, funderat och bara drömt mig bort. det får bli ett slut på detta nu. Men samtidigt är det så skönt och fundera men det hade varit ännu bättre om mina tankar hade varit någon annan stans än hos dig heöa tiden.
Och du din surfis vad är ditt problem? Man kan inte bara gå och sura och inte höra av sig utan att säga varför. Vi har umgåtts i princip 24 timmar om dygnet innan och pratat med varandra i tele flera gånger om dagen och nu är det bara knäpp tyst från dig. Du svarar ju inte ens på sms. Så herr G se till och berätta för mig vad ditt problem är för jag skiter snart i dig. Jag tar inte vilken skit som helst.
Min morgon började på tok för tidigt, 05.40 slog jag upp mina blå och var pigg men jag såg till och tvinga denna kropp till att somna om igen och jag lyckades=) Andra gången jag slog upp mina blå var klockan mer normal tid 09.00 BÄTTRE.
Ca 40 minuter senare befann jag mig på en morgonpromenix tillsammans med Mala i det underbara sommarvädret. Det är så skönt att få umgås med dig och snacka av sig om så bara för ett litet tag. Vi tog en sväng inom Konsum där frukostbullarna inhandlades och även lite saker till min middag.
Idag unna jag mig faktiskt att laga middag, så idag fick de bli Tacos alltid gott.
Annars har ännu en dag spenderats på balkongen med lite tidningar och en bok, födelsedags present har slagits in och sen landa jag i soffan och här sitter jag fortfarande.
Änglagård andra sommaren går i bakgunden så jag ska väl fortsätta kolla lite på den.
I morgon hoppas jag på strålande sol och varmt när jag beger mig till Ven.
Balkongmöblerna står fortfarande omomterade, får nog ta tag i de på måndag när jag är hemma igen.
Jag vet att jag kommer klara allt och ta mig igenom allt även om jag är själv och ledsen.
Jag ska klara mig!!
Inget snack om saken, klart att du klarar dig. Det är ensamt många gånger men det kommer en annan tid när det är dags för dig hjärtat. Jag förstår att det svider när det gäller M.C och jag håller fortfarande tummarna för att han ska inse vad han slänger bort. Men händer det inte så är det inte meningen, trots att det svider så kommer det en tid då du inser att det kanske inte var meningen. Då får du vara glad över den tiden ni har haft tillsammans nu istället hjärtat. PUSS
Darling. Du var ju inte så snäll mot honom i högstadiet.. men det var tydligen jag =) hahahaa vill inte att du ska känna dej ensam. Vill inte att G och MC ska behandla dej som de gör.. men å andra sidan är jag ett levande bevis på att man INTE ska ge upp.. fem långa år tog det men nu är jag lyckligare än nånsin. Kramis
Ryck upp dig larven! Vilket I-landsproblem du har. Kämpa på
